Anslut oss

Kost & Hälsa

Bipolär

Publicerad

on

Bipolär

I den här texten kommer vi att fokusera på diagnosen bipolär sjukdom. Vi kommer att beskriva diagnosen, vilka symtom som kännetecknar den och beskriva dess historia. Vi kommer även att ge några tips på hur du som har diagnosen kan hantera den bättre samt hur du som är anhörig kan hjälpa en person med bipolär sjukdom.  

Bipolär sjukdom är en allvarlig sjukdom som kan medföra stora problem, både för den diagnostiserade och dennes anhöriga. Suicidrisken är hög och många med sjukdomen ägnar sig åt själskadebeteenden. Därför är det viktigt att de sjuka får sin diagnos så fort som möjligt, så att de därefter kan få rätt behandling. 

Det finns, liksom är fallet med många andra psykiatriska diagnoser, en del missförstånd och myter om bipolär sjukdom. Med en växande kunskap och medvetenhet växer också chansen att de drabbade hinner få rätt vård i tid. Fortsätt att läsa den här guiden för att bidra till den positiva samhällsutvecklingen. 

Vad är Bipolär ?

Bipolär sjukdom är en psykiatrisk diagnos som tidigare bland annat har kallats för manodepressiv sjukdom eller manisk depression. Enligt diagnosmanualerna DSM-5 och ICD-11 räcker det att man har haft en manisk episod för att man ska kunna få diagnosen bipolär sjukdom. 90% av de som har bipolär sjukdom har även haft minst en depression. 

4 olika typer av bipolär

Det finns fyra olika sorters bipolär sjukdom. Bipolär I, som kännetecknas av maniska episoder som varar i sju dagar eller längre, alternativt kan deras maniska episoder vara så intensiva att den drabbade omedelbart behöver vårdas på sjukhus. De depressiva episoderna brukar vara i två veckor eller mer. Det förekommer även att personer med bipolär typ I har maniska och depressiva symtom samtidigt, under samma episod, vilket brukar kallas för en blandad episod. 

Bipolär II liknar bipolär typ I. Här växlar den sjuke också mellan två diametralt olika sinnesstämningar. De som har bipolär typ II får dock inte mani, utan skiftar mellan depression och hypomani. Hypomani är en lindrigare form av mani, som inte brukar leda till lika svåra följder. 

Den tredje varianten av bipolär sjukdom kallas för cyklotymi. Den som lider av cyklotymi har depressiva episoder som varar i två år eller längre. Personer med cyklotymi uppvisar också hypomaniska symtom, men uppfyller inte riktigt alla kriterier för att kunna sägas ha hypomaniska episoder. 15-50% av de som har cyklotymi utvecklar senare bipolär sjukdom. 

Man använder sig även av begreppet blandtillstånd. I den kategorin hittar vi individer som uppvisar symtom som påminner om de som andra bipolärt sjuka uppvisar, men som inte riktigt passar in i de tre kategorierna vi nämnt. Episoderna kan till exempel vara uppblandade eller ha en icke traditionell längd. 

Diagnoserna ovan anses befinna sig inom ett spektrum, som kallas bipolärt spektrum tillstånd. I det spektrumet ingår alltså diagnoserna bipolär I, bipolär II, cyklotymi och blandtillstånd. 

Mellan 1-3% av befolkningen har sjukdommen

Det är runt 1-3% som har någon form av bipolär sjukdom genom hela livet. Det kanske låter lite, men bara i Amerika är det 2,8% som har fått diagnosen och det är detsamma som fem miljoner människor. I hela världen är det runt 60 miljoner människor som lider av bipolär sjukdom. 

Vissa har inte livslånga besvär, utan upplever bara en hypomanisk eller manisk episod. Detta är betydligt vanligare än att få diagnosen bipolär sjukdom. Andelen av befolkningen som upplever en kort period som diagnoskriterierna uppgår till 6,4%. 

För att få diagnosen bipolär sjukdom ska man först träffa en läkare och sedan ska man genomgå en detaljerad psykologisk utredning. I utredningen får patienten svara på frågor om sina symtom och fylla i frågeformulär. Det finns en del sjukdomstillstånd som liknar bipolär sjukdom, så det är viktigt att det är en utbildad psykolog som sätter diagnosen. Om du får diagnosen bipolär sjukdom I eller II får du välja om du vill genomgå en analys av din kognitiva funktionsnivå. De gör i så fall en undersökning med magnetkamera av din hjärna och tar ett ryggvätskeprov. Man tar de här testerna för att försäkra sig om att symtomen inte har någon annan bakomliggande orsak. 

Symtom för bipolär

Bipolär sjukdom är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av episoder av ovanligt starka känslor. Bipolära växlar mellan episoder av depression, med nedstämdhet och självmordstankar och maniska eller hypomaniska episoder, där man tvärtom känner sig ovanligt uppåt och energisk. Under en mani brukar patientens upplevda sömnbehov minska avsevärt.  

Symtomen på bipolär sjukdom varierar mellan de olika typerna av bipolär sjukdom, men även under olika faser av sjukdomen. Personer med bipolär sjukdom är dessutom individer och samma sjukdom kan ta sig olika uttryck hos olika personer. Man behöver inte uppleva alla de tillgängliga symtomen för att få diagnosen. Vissa har i princip alla medan någon annan kanske bara har ett fåtal. Det här är emellertid några vanliga symtom under den depressiva episoden: 

  • Orkeslöshet. 
  • Nedstämdhet. 
  • Självmordstankar. 
  • Allt känns meningslöst och hopplöst. 
  • Sömnen förändras. Man sover mer än normalt eller får svårt att sömnproblem och sover mindre än annars.  
  • Koncentrationsproblem. 
  • Försämrat minne. 
  • Ångest. 
  • Irritation. 
  • Försämrad självkänsla. 
  • Aptitförändringar. Man äter mindre än normalt på grund av förlorad aptit eller, tvärtom, äter mer, tröstäter. 
  • Depressiv psykos.
  • Förändrat rörelsemönster, i vissa fall oroligt, annars långsammare, hämmat. 

Psykos är inte ett symtom på depression, men hos en person med bipolär sjukdom kan en riktigt påfrestande depressions- eller maniepisod leda till att personen blir psykotisk. Det innebär att den sjuke förlorar kontakt med verkligheten och börjar hallucinera och får vanföreställningar. En depressiv psykos kan till exempel innebära att den drabbade får skuldkänslor för ett brott personen inte har begått, eller upplever att du blir förföljd eller att folk talar illa om dig bakom din rygg.  

Nästan alla personer med diagnosen bipolär sjukdom har även återkommande maniska episoder. I den maniska episoden hittar vi helt andra symtom, en del som är raka motsatserna till de som den sjuke upplever under den depressiva fasen. Under den maniska episoden blir den sjuke istället överdrivet glad. Här följer en lista på symtomen vid en mani: 

  • Upprymdhet eller eufori.  
  • Aggression. 
  • Irritation. 
  • Riskfyllt beteende. 
  • Manisk psykos. 
  • Pratar mer än vanligt. 
  • Minskat sömnbehov. 
  • Tankarna rusar. 
  • Lättdistraherad. 
  • Ökat självförtroende. 
  • Ökad produktivitet. 
  • Mer energi. 

Vissa med bipolär sjukdom växlar dock inte mellan depression och mani, som vi har beskrivit. Somliga växlar istället mellan depression och hypomani. Hypomani är en lite mindre extrem typ av mani. En person som är hypomanisk brukar ha samma symtom som vid en mani, men de är svagare. En patient med hypomani kommer i de allra flesta fallen att inte behöva någon sjukhusvård. 

Bipolär sjukdom och kön 

Bipolär sjukdom påverkar män och kvinnor på lite olika sätt. Kvinnors maniska episoder brukar vara mildare och det är vanligare att kvinnor drabbas av depressionsepisoder än maniska episoder. Det är även vanligt att kvinnor har fyra eller fler episoder per år, vilket kallas “rapid cycling” och innebär att personen växlar ovanligt fort mellan mani och depression. 

Dessutom är det vanligt att kvinnor har andra hälsoproblem, till exempel sköldkörtelproblem, övervikt, ångestsyndrom och/eller migrän. Kvinnor med bipolär sjukdom löper även stor risk att drabbas av alkoholmissbruk. En annan skillnad är att bipolära kvinnor får återfall oftare. Man tror att det kan ha något att göra med de hormonella förändringar som kvinnor genomgår via menstruationer, graviditet och klimakteriet. Ytterligare en skillnad mellan könen är att det är vanligt att kvinnor får sina diagnoser sent, när de är runt 20-30. 

Män brukar ha allvarligare episoder, speciellt maniska sådana. Det är även vanligare att män är mer utåtagerande när de är maniska. Det är vanligt att män som har bipolär sjukdom även har problem med substansmissbruk. Det är inte lika vanligt att män söker vård för sin bipolära sjukdom som att kvinnor gör det. Det är även vanligare att männen som lider av sjukdomen begår självmord än kvinnorna. 

Orsaker till Bipolär

Vi vet fortfarande inte exakt vad det är som orsakar bipolär sjukdom. Det är möjligt att orsaken varierar mellan olika individer, men sjukdomen verkar, efter vår nuvarande förståelse av den, bero på en blandning av miljö och genetiska faktorer. Det är dock genetiken som väger över, när det gäller den här sjukdomen. Forskare tror att genetiken står för hela 73-93% av orsaken bakom bipolär sjukdom. Genom att studera tvillingar har man kunnat konstatera att både miljön och genetiken påverkar vem som senare kommer att utveckla sjukdomen. 

I forskningen har man sett en viss överlappning med klinisk depression, vilket verkar tyda på att de två sjukdomarna beror på ungefär samma sak. En person som har en släkting med bipolär sjukdom löper stor risk att själv utveckla bipolär sjukdom eller att drabbas av klinisk depression. Om du har en släkting med bipolär sjukdom har du tre gånger så hög risk att få depression som om du inte skulle ha haft det. 

I genetiska studier har man kommit fram till att det verkar som att det är ett stort antal gener och kromosom-regioner som påverkar huruvida någon utvecklar sjukdomen. Bipolär sjukdom har även kunnat kopplas till att vissa enzymer som reparerar DNA inte uttrycker sig lika starkt som i friska personer. 

Historia 

Orden melankoli och mani användes redan på antiken. De cykliska växlingarna i energi och känsloläge som är en del av bipolär sjukdom dokumenterades redan för tusentals år sedan. En av de som skrev om sjukdomen var läkaren Hippokrates. 

Sedan hände det inget på länge. Dagens förståelse för sjukdomen bygger till stor del av framsteg som gjordes på 1850-talet. Då var det två psykologer som, oberoende av varandra, kom fram till att bipolär sjukdom var en sjukdom med olika faser, där den sjuke skiftar mellan mani och depression. Den franska psykologen Jean-Pierre Falret använde sig av termen “cirkulär galenskap” och Jules Baillarger använde begreppet “dubbel-formigt vansinne” för att beskriva bipolär sjukdom. 

De här koncepten utvecklades sedan av den tyska psykologen Emil Kraepelin. Han använde sig av begreppet cyklotymi i sina beskrivningar och myntade begreppet manodepressiv psykos, efter att ha observerat obehandlade bipolära patienter. Han noterade att anfallen av svår sjukdom, som bestod av mani eller depression, följdes av intervaller med inga eller så gott som inga symtom. Under de intervallerna kunde patienten fungera som vanligt. 

Kraepelin ansåg att det fanns psykosociala orsaker bakom sjukdomen. Under 1900-talet var det emellertid genetiken som kom att dominera i forskningen. Det är inte förrän helt nyligen som man även har börjat studera hur den psykosociala miljön påverkar utvecklingen av sjukdomen. 

Komplikationer

Bipolär sjukdom kan ställa till det på många områden av den drabbades liv. Till exempel kan det bli svårt att fullfölja en utbildning och få behålla ett jobb. Ett tag kan det fungera bra, men när de maniska eller depressiva episoderna slår till kan det uppstå problem. Vissa bipolära kan få depressiva symtom också mellan sina ordinarie episoder och dessa är överrepresenterade när det kommer till arbetslöshet. Det är emellertid väldigt individuellt hur mycket diagnosen påverkar ens liv, då både symtomen och deras intensitet kan variera.  

En annan stor riskfaktor kopplad till diagnosen är självmord. Enligt en studie är det hela sex procent av de som har bipolär sjukdom som tar livet av sig. Därtill är det hela 30-40% som utför olika självskadebeteenden. 

Sjukdomsprocessen 

Bipolär sjukdom debuterar normalt i tonåren eller tidiga vuxenlivet, men diagnosen kan även dyka upp senare. Hos ungefär en procent debuterar den först när man har passerat 60 år. Trots att sjukdomen är relativt sällsynt hos äldre står den för en stor andel av sjukhusvistelserna. Episoderna brukar även se lite annorlunda ut för äldre än yngre människor. Förutom de vanliga symtomen som sömnstörningar, trötthet och känslor av hopplöshet, brukar de depressiva episoderna även göra att den äldre bipoläre tänker långsammare och får försämrat minne och koncentration, vilket kallas för pseudodemens. 

De som drabbas av sjukdomen brukar även ha mildare maniska episoder. De har i regel en historia av psykosociala besvär och/eller en släkting med en psykiatrisk diagnos. Äldre som får bipolär sjukdom genomgår stora kognitiva förändringar, speciellt i sina exekutiva funktioner. De exekutiva funktionerna står för en rad viktiga kognitiva uppgifter, bland annat planera, organisera och initiativtagande. De äldre med bipolär sjukdom brukar även ha problem med abstrakt tänkande, att fatta beslut och att koncentrera sig under längre perioder. 

Sjukdomen förekommer även hos barn. Enligt studier är det en procent av alla barn som lider av bipolär sjukdom. Att sätta en diagnos på ett barn har tidigare varit kontroversiellt, men nu har förståelsen ökat både för psykiatrin och de drabbade barnen. Precis som hos vuxna kännetecknas bipolaritet hos barn av extrema känslosvängar, mellan depression och irritation och mani eller hypomani. Ibland kan växlingarna gå fort, men oftast sker den gradvis. 

Det kan vara svårt att ställa rätt diagnos på ett barn med bipolär sjukdom. Medan vuxna har långa tydliga episoder med mani eller depression som varar i veckor eller månader kan barn ha episoder som bara varar i en dag. Ibland kan manin och depressionen till och med blandas ihop, genom snabba svängningar i humöret. Puberteten ökar risken för att bipolär sjukdom ska debutera, men sjukdomen förekommer alltså även bland yngre barn. 

h3- Komorbiditet och närliggande sjukdomar

Komorbiditet betyder samsjuklighet och innebär att man har flera olika sjukdomar samtidigt. Det är vanligt att personer med bipolär sjukdom även lider av andra sjukdomar, som kan göra det svårare att fastställa personens diagnos. Därför är det viktigt att diagnosen ställs av en psykolog eller en läkare som är utbildade inom området. Några av de psykiatriska sjukdomarna som brukar samexistera med bipolär sjukdom: 

  • Tvångssyndrom (OCD)
  • Missbruk 
  • ADHD
  • Ätstörningar
  • Premenstruell dysforisk störning 
  • Social fobi 
  • Panikångest  

Personer som har bipolär sjukdom brukar dessutom ha andra sjukdomar och hälsoproblem. Det är till exempel vanligt att bipolära har migrän, metabolt syndrom, diabetes typ-2 och är överviktiga. 

Det finns även flera sjukdomar som påminner om bipolär sjukdom. Dessa inkluderar borderline personlighetsstörning, schizoaffektiv sjukdom, schizofreni, depression och premenstruell dysforisk störning. 

Behandlingar mot bipolär

Bipolär sjukdom går inte att bota, men misströsta inte för det. Det finns behandlingar som kan underlätta för dig, så att du trots sjukdomen kan leva ett rikt och givande liv. En bra behandling kan nämligen hjälpa dig att hantera dina humörsvängningar och övriga symtom. 

Det finns många olika läkemedel som har visat sig vara effektiva mot symtomen vid bipolär sjukdom. Vilka mediciner du rekommenderas beror på vilka symtom du har. Några exempel på läkemedel som kan vara aktuella är humörstabiliserande medicin, antipsykotisk medicin, antidepressiva, sömntabletter och ångestdämpande. 

Att gå i psykoterapi brukar också hjälpa de som har bipolär sjukdom. Några vanliga terapiformer som används är kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell och social rytm terapi (IP-SRT). I en KBT-behandling får du kartlägga dina tankar och beteenden. Sedan får du utföra beteendeexperiment och se hur dina tankar påverkas. IP-SRT är en sorts KBT-terapi som är speciellt anpassad för bipolära. Den fokuserar på rubbningarna i den biologiska klockan som personer med bipolär sjukdom brukar ha, och som de menar kan trigga igång depressioner.

Det här kan du göra själv om du lider av bipolaritet

Du bör inte försöka hantera din bipolära sjukdom själv. Sök dig till vården så att du får professionell hjälp. Emellertid finns det även mycket du kan göra själv, för att komplettera den professionella behandlingen och förbättra ditt mående. Här är några tips: 

  • Ät och sov på regelbundna tider. 
  • Stressa inte. 
  • Undvik alkohol och rökning. 
  • Motionera regelbundet. 
  • Försök att lära dig att känna igen när en humörsvängning är på gång. 
  • Be en vän hjälpa dig med din behandlingsplan. 
  • Var noga med att ta alla mediciner som du har fått från din läkare. 

Naturläkemedel 

Det finns även några naturläkemedel som kan lindra symtomen för dig som har bipolär sjukdom. Det är bra att det finns alternativ att testa, eftersom 30-40% av patienterna som är deprimerade bara blir delvis hjälpta av de traditionella medicinerna mot depression. Tänk dock på att prata med din läkare först, innan du eventuellt testar något naturläkemedel. Vissa naturläkemedel kan nämligen göra att de andra medicinerna du tar inte har samma effekt. 

I vissa studier har rosenrot visat sig hjälpa mot medelsvår depression. Det skulle kunna hjälpa mot depressionerna som bipolära upplever. 

S-adenosylmetionin (SAMe) är en aminosyra som har också visat sig hjälpa mot medelsvår depression och andra känslomässiga besvär. 

I en studie från 2013 kom man fram till att risken att drabbas av bipolär sjukdom minskar om man får i sig mycket fiskolja. Du kan välja mellan att äta fisken eller att ta tillskott med fiskolja. Tillskotten finns att köpa receptfritt på apotek och även i många mataffärer. 

När du ska söka vård 

Om du har några symtom på mani eller depression bör du kontakta vården. Är läget akut och du är orolig att du ska skada dig själv eller någon annan ska du ringa 112. Annars kan du till exempel ringa självmordslinjen som nås via telefonnumret 90101 eller kontakta din närmaste vårdcentral. På vårdcentralen kan du få träffa en läkare som kan ge dig en första bedömning. Denne kan även ge dig en remiss till en psykiatrisk avdelning och recept på mediciner som kan underlätta i din vardag.  

Bipolär sjukdom blir värre ju längre den får gå obehandlad, så det är viktigt att sätta igång behandlingen så fort som möjligt. Tveka därför inte om att söka behandling om du mår dåligt. 

Att vara anhörig

Bipolär sjukdom påverkar inte bara den som får diagnosen, utan även alla som den sjuke kommer i kontakt med. I synnerhet dennes nära och kära. Det kan vara svårt och förvirrande att vara närstående till någon med bipolär sjukdom, men det finns en del du kan göra för att förbättra situationen och hjälpa den med bipolär sjukdom. 

En av sakerna du kan göra för att stötta din anhöriga med bipolär sjukdom är att sätta ihop en krisplan. Där bestämmer du tillsammans med din anhörig vad som ska göras om hen börjar må sämre. Ibland, under särskilt svåra perioder, kan det bli aktuellt med tvångsvård. Det kan du som anhörig dock inte besluta om, utan det måste en läkare göra. 

Ett annat sätt som du kan hjälpa dina anhöriga är att hjälpa hen att upprätthålla regelbundna rutiner kring sömn, mat och träning. Kanske kan ni träna något tillsammans. Ni skulle också kunna äta tillsammans, så att du vet att det sker på vettiga tider och att den sjuka får i sig hälsosam mat.  

Du kan även påminna hen om att ta sin medicin om det är något som den sjuke brukar glömma bort. Se även till att tydligt visa att du finns tillgänglig när hen behöver och vill prata. Den sjuke kan säga sårande saker ibland, men försök att inte ta det personligt. Sjukdomen påverkar deras humör och personer med bipolär sjukdom brukar inte vara ute efter att såra någon. Det är sjukdomen som talar.  

Glöm dock inte att ta hand om dig själv också. Om du ska orka ta hand om en sjuk anhörig måste du samla kraft genom att träna regelbundet, äta varierat och näringsriktigt, minimera stressen i ditt liv och se till att sova tillräckligt mycket. Fortsätt även med några av dina fritidsintressen, låt med andra ord inte din sjuka anhöriga ta över ditt liv. Du måste få ha ditt eget liv också. Kom ihåg att bipolaritet ofta är ett livslångt handikapp, försök därför att hitta mer långsiktiga strategier.

Click to comment

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Managed By Afrotjejen